Hejdå Falkenberg. Hej Varberg.

Utcheckning skulle ske från campingen innan 12.00 imorse (eller ja, i förmiddags men för mig var det fortfarande morgon – tänk vilket härligt semesterlunk man har kommit in i på dessa veckor…) När allt inuti husvagnen var fixat och klart för färd var det bara ett litet problem kvar, att tråckla sig ut från campingtomten (kastar man upp en boll i luften brukar den oftast komma ner igen va?) När jag stod och filosoferade som bäst för att försöka komma på hur jag på bästa sätt skulle lösa uppgiften gick en kvinna förbi och sa ”du ser fundersam ut?” Jag började på en förklaring till varför men innan jag visste ordet av hade hon kallat dit granne nummer ett (han som såg på när jag fickparkerade för två dagar sedan) och vips så hade jag en medhjälpare som puttade på husvagnen och en som viftade med armarna för att leda mig rätt när jag backade in bilen mot husvagnsdraget. Några minuter senare hade hon dessutom kallat ut granne nummer två och kommenderat honom att flytta på sin bil (så att den skulle förbli okvaddad även denna gång.) Allt som allt tog det inte mer än fem minuter innan husvagnen var påkopplad och kvinnan gick därifrån med orden ”Här på Olofsbo hjälps vi åt!” Vilka grannar. Alla grannar borde vara som campinggrannar.

Regnet öste ner när vi styrde bilen från Falkenberg mot Varberg, gudomligt att slippa solsken även om bilresan inte var längre än 2,5 mil. Vi hade bokat en plats på Södra Näs Camping så vi skyndade oss dit (hit!) och har kommit väl tillrätta under dagen. Bara några hundra meter bort från campingen hittade vi sedan Coop Forum och passade på att 1) fylla upp skafferi och kyl 2) ensamhetsträna Vilja undertiden jag handlade och 3) införskaffa den tjejigt rosa kamptrasan som lillan nu älskar och vägrar att släppa särskilt långt ifrån sig (tjugo små riksdaler var den ju definitivt värd!)
Glädjen över den nya leksaken (eller kanske var det över att för en gångs skull få slippa den gassande solen och olidliga hettan?) resulterade i alla fall i ett fullkomligt dampanfall!
Efter att ha sprungit i tokcirklar runt campingtomten fick hon den briljanta idén att komplettera den med en swimmingpool, här tas första spadtaget…

…vilket jag inte riktigt höll med om (jag vill gärna lämna tillbaka campingtomten om en vecka UTAN strategiskt utplacerade fallgropar överallt!) så jag fick säga åt henne att hitta på något annat bus istället. Hon valde att utforska den lilla dungen vi har precis bakom husvagnen, för henne kan det närmast liknas vid sjumilaskogen…

…för den var så otroligt spännande och pinnrik!

Dessutom innehöll den en och en annan trevlig insekt att hälsa på, några barkbitar att demolera och bäst av allt: grässtrån att sätta de sylvassa små tänderna i. Just nu ligger hon helt utslagen på husvagnsgolvet och drömmer så att det rycker i både tassar och mungipor, och jag planerar att göra precis detsamma väääääääldigt snart. God natt! :)


Tass och kram hälsar,