Mitt i smålandsskogarna…

…hittade vi den lilla pärlan Sjöstugans Camping. Vi hade räknat med att övernatta på någon trevlig liten rastplats mitt ute i ingenstans men efter att ha sett en skylt längst vägen bestämde vi oss för att svänga av och titta vad vi hade för valmöjligheter – klokt beslut. Vi råkade hamna på ”Smålands riviära” som det stod i campingbroschyren vi fick vid incheckningen, alldeles intill sjön Möckeln. Betydligt mycket mysigare än att hoppas på att hitta en rastplats som var i avsaknad av såna-där-läskiga-knivhuggar-psykopater eller kanske tvärgalna-våldtäktsmän-av-rasen-mycket-elak. Eftersom vi bara sover här en singelnatt har vi inte tillräckligt med kött på benen för att ge er en campingrecension, men det lilla vi sett kan jag avslöja att vi är nöjda med. Efter en lång resa (den var egentligen inte längre än 15 mil men med en liten valp i bilen gäller det att ta många kiss- och drickpauser) var det riktigt skönt att få sträcka på benen och gå på en upptäcktsfärd i den härliga kvällssolen.

Vilja fick bekanta sig med ett gäng änder och tyckte mycket om att ligga på stranden och spana ut över dem och vattnet…
…men det var minst lika roligt att springa fram och tillbaka längst stenstranden en bit bort!

Kvällen avslutades på campingrestaurantens uteservering och lägligt nog matchade vi precis solnedgången. Resans allra första öl intogs med storslagen utsikt när jag kom att tänka på ett ordspråk jag lärde mig för inte så länge sedan – ”låt ögonblicken avlösa varandra i nuet och fylla din dag!” Vackert. Mycket vackert.

Tass och kram hälsar,