Premiärturen!

I fredags var det dags att ta ut husvagnen (Snigla som hon under helgen döpts till) på en premiärtur. Jag kopplade på henne redan på torsdagskvällen och lämnade av henne utanför lägenheten, halvvägs till jobbet på fredagsmorgonen. Stolt över bedriften att ha fickparkerat (!) henne för första gången klappade jag i händerna och vände om mot bilen när insikten slog mig: jag måste ju låsa husvagnen… Men låset fanns ingenstans. Varken inuti husvagnen, kofferten eller bilen. Vad göra? Eftersom tiden (som vanligt) hade sprungit ifrån mig på morgonkvisten var jag tvungen att skynda iväg till jobbet utan att låsa henne och ni förstår säkert att jag satt som på nålar hela dagen. För min kollega liknade jag det vid att hon på morgonen skulle ha slitit ut sitt villalarm, ställt dörren på vid gavel och satt upp en skylt nere vid vägen som kungjorde att ”tjuvar är ytterst välkomna – allt värdefullt i huset är utprickat på en karta som hittas direkt innanför dörren.” Efter en lååååååååång dag på jobbet körde jag (väldigt olagligt) till husvagnen och drog både en, två och fem lättnadens suckar när jag ser att hon står kvar där jag lämnade henne. Eftersom jag skulle vänta på att lillasyster firade klart sin kompis student innan avfärd satte jag mig en stund på ”trappen” och insåg till min stora förtjusning att min "balkong" hade söderläge idag.

Innan avfärd köpte vi (den omtalade) katastrofbromsvajern på macken och kämpade med näbbar och klor för att montera den, vilket inte var det allra lättaste…


Två timmar (ja, jag menar verkligen att det tog oss två timmar att montera djävulskapet) senare var vi rullande och fick en riktigt mysig kväll i bilen.

Tanken var att vi skulle ha svängt av E4 till E22 mot Kalmar i Norrköping, men vi var alldeles för upptagna för att notera avfarten… Ända till Linköping, då det var lika bra att åka vidare till Mjölby och köra tvärs över landet till Karlskrona istället (lurade förresten stackars lillasyster att det stavades Kallscroonah, ha!) När vi väl stannade för att sova hittade vi en underbart vacker liten rastplats strax efter Tranås.

På lördagen lämnade vi Snigla på rastplatsen och åkte vidare mot Karlskrona för att träffa uppfödaren, detta berättar jag mer om förhoppningsvis imorgon men så mycket kan jag avslöja att det inte alls blev som jag hade tänkt mig - på ett positivt sätt! :) På kvällen åkte vi tillbaka till rastplatsen och köpte med oss engångsgrill och majskolvar på vägen, vi tänkte ju passa på att lördagsmysa lite… För det första var majskolvarna frusta, så dem var vi tvungna att ruva som förvuxna hönor (lillasyster ser ändå rätt nöjd ut över sin ruvning, eller hur?)

Engångsgrillen gick inte för allt i världen att få fjutt på så vi startade en liten lägereld ovanpå grillen, smart tyckte vi…


…ända tills vi såg resultatet! Tur att vi hade köpt mackor och mjukost också, annars hade vi fått svälta där ute i ödemarken. ;)

På söndagen hälsade vi på ”mamma 2” på hennes hästgård och fick en kort stund av avkoppling innan det var dags att bege sig hemåt Stockholm. Under bilfärden började jag känna mig lite krasslig och idag har jag haft feber, trist. Skönt då att man passade på att njuta lite extra igår, just här fick jag ett kilo pussar av ett sto mitt i hästflocken. Lycka.