En liten båttur (i snöstorm och drivis!)

Var det verkligen en hel vecka sedan vi jagade bään i Enköping? Ja, det var det nog. Tänk att det här med bloggning är svårt att hinna med när man inte har långsemester i husvagnen och låter dagarna segla förbi i harmonisk takt... Men en vecka är väl å andra sidan inte fy skam när man betänker att senaste blogguppehållet var två och en halv månad långt. Jo men en vecka är nog ett helt okej intervall, eller vad tycker ni?

Imorse var vi uppe med tuppen (eller tupp och tupp, han den där P är väl egentligen en människa men han skulle säkert bli glad om jag benämnde honom tupp!) ;) Vi blev beordrade att sätta på oss vantar, mössa och sjuttioelva lager kläder och sedan bar färden mot hans landställe - båten skulle tas upp för att gå i ide. Jag kan inte hjälpa att tänka att båtar borde gå i ide INNAN vintern anländer, men Herr Sista Minuten hade inte prioriterat den lilla detaljen båtupptagning förrän nu. När vi väl kom dit möttes vi av en frusen syn, en stackars liten båt som kämpade för att hålla sig fast vid bryggan med istappar stora som eiffeltornet hängandes i varenda liten tamp (det heter tydligen inte rep när det gäller båtar...) Efter att ha gått lös med ishackan och snöspaden var båten körduglig och gav vi oss ut på sjön alla tre, köld är bara förnamnet till vad vi kände. Vansinnigt kallt! Båten var tvungen att köras till en ö några kilometer bort för att därifrån hämtas av företaget som tar hand om allas båtar över vintern, ett båt-ide-företag skulle man kunna säga. När vi väl kom fram stapplade vi av båten (och nej jag har inga bilder härifrån, det var för kallt för att ens tänka tanken att ta upp kameran!) Efter en färjetur över till fastlandet tog vi en timmes promenad tillbaka till bilen. Första biten var lite väl kurvig och trafikerad, har man då glömt kopplet hemma blir det till att bära lilltjejen... Som inte är så liten längre!

Vilja fick låna en vante och blev sååå stolt över den mjuka klenoden hon hade mellan tänderna...

...så hon tog några ärevarv med den ute på fältet innan hon skuttade över till vägen och tillbaka till oss igen.
Överlämning har precis skett och lillan får en klapp som tack för bärhjälpen!

Tass och kram hälsar,

Länge sedan sist...

Hej på er kära bloggvänner! Jag måste nog börja detta inlägg med att be om ursäkt för att vi varit så osynliga under hösten. I samband med att vi kom hem till Stockholm och lät husvagnen Snigla gå i ide blev livet en aaaaaaaning stressigare än vad det varit under sommaren. Min och min mosters gemensamma trafikskola har varit föremålet för min odelade uppmärksamhet, vilket till stor del har berott på min mosters akuta sjukdom. Att driva en trafikskola (utan att själv vara utbildad trafikskolelärare) är en knepig sport ska jag berätta för er och tyvärr har det inte funnits en minut över till bloggande eller överhuvudtaget privata intressen - förrän nu! :)

Nu när jag fått "koll på läget" på trafikskolan hoppas jag kunna få en smula mer fritid och faktiskt kunna förvalta den fina blogg jag faktiskt byggde upp under sommaren. Och Vilja skruttan, hon har blivit stor flicka utan att det dokumenterats här - tokigt! I helgen var vi på studiebesök i fårhagen, vi var ett helt gäng tjejer som allihop hade australian shepherds och kamerorna gick varma...
Alla de stora hundarna fick valla fåren ute i hagen, men eftersom det var vårt första fårmöte gick vi på en "fårpromenad" inne i ladan istället. Vilja och jag vallade fåren framåt av gemensam kraft och nog blev hon riktigt nyfiken på de där ulliga varelserna alltid - mission complete!

När vi gick hemifrån på morgonen (med ryggsäck, matsäck och en femårings glada uppsyn som om vi skulle på utflykt och träffa skogsmulle!) blev Vilja förmanad att "vara en snäll tjej och jaga alla bään ordentligt!" ;)

Vilja tillsammans med sin älskade lektant Moa (ojoj vad hon ser upp till henne!) Förstår ni så stolt hon blev när hon fick låna Moas fina vinröda täcke?

Är det bara jag eller är min bebis den allra finaste bebisen på hela jorden?! ;)

Over and out från oss som rapporterat från en dag i vallhagen och som LOVAR att uppdatera er om våra bus och påhitt oftare från och med nu!

Tass och kram hälsar,